Eleverna har utgått från sina egna lerskulpturer och hämtat tankar ur tolkningarna som de gestaltar i en fotouppgift.
Jag har valt två bilder på hur vi ser konturerna på en människa, en hel bild av hur man tolkar en utsida på en människa, den går i svartvitt och är rätt ”stel”. Tagen i normalperspektiv. Jag har beskärt bilderna i picnik men inte gjort någon annan redigering på bilderna.
Jag har utgått från min skulpturanalys och tankarna som jag skrivit om min skulptur ”hjärtat”. Den är fin på utsidan men ihåligt och skrovligt på insidan. Jag vill visa att många lever idag i en stress inom sig men vågar inte visa den för andra, de håller en fasad uppe och bränner istället ut sig själva. En människa kan sticka ut från det normala för att visa vad man känner eller kanske bara vill ha uppmärksamheten eller för att visa att man inte mår bra.
Jag tycker ingen har rätt att döma någons utsida, för det är inte de som gör personen till de den är. Ibland kan man flyga iväg i drömmarna och tänka att kändisar lever rena drömliven men jag tror ofta det är nästan tvärt om. Stress är ett vanligt symptom för dem. Tror också det blir svårt att få nära vänner, blir nog mest många bekanta. De vet inte vilka de kan lita på.
Det jag vill få fram av min skulptur och min bild är att man inte vet vad som visar sig på insidan. Oavsett om man betraktas som ful eller snygg avgör inte de hela personen. Alla är värda en ärlig chans!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul om du vill kommentera vårt arbete på bloggen :)